söndag 29 mars 2009

Viktig 0-0-seger tack vare två backjättar


Bilden lånad från fotbollskanalen.se

För första gången låter "Lagerbäck" inte så tokigt i mina öron. Om jag mött honom idag hade jag tveklöst sträckt fram handen för ett stadigt handslag, medan jag tidigare istället tveklöst tagit ett stadigt tag i hans öra - detta för att han länge envisats med att ta ut fel lag. Men inte igår. Igår petade han Petter Hansson till förmån för Daniel Majstorovic, han petade den förut ganska givna Wilhelmsson och lät istället den fjunige ynglingen Rasmus Elm få chansen. Och dessutom fick IFK Göteborgs Adam Johansson göra landslagsdebut som ytterback - en plats som är vikt åt Erik Edman, men eftersom denne nätt och jämnt är tillbaka från ett långt skadeuppehåll, blev vänsterbacksplatsen plötsligt en öppen fråga.

Bara ett fel, Lagerbäck! Sebastian Larsson är ett självklart val på någon av kanterna. Istället har Samuel Holmén blivit en favorit hos förbundskaptenen?? Men, jag förlåter dig för den här gången, eftersom du lät Nannskog sitta kvar på bänken. Att han ens är påtänkt för truppen är ett mysterium utan lösning. Inga ytterligare kommentarer.

Det som detta inlägg skulle handla om är den smärre bragd som ett oavgjort resultat mot Portugal hemma innebär. 0-0 är ingenting annat än utmärkt! Tack vare två giganter - en rakad och en orakad - som säkrade bakåt. Majstorovic gjorde sitt livs match och Mellberg visade prov på sin gamla osvikliga form. Portugal var det bättre laget med bättre och framför allt snabbare spel. Men resultatet är det viktiga och det som syns i tabellen.

Att det gick knackigare framåt för Sverige kan vi bortse från, eftersom vi vet att det svenska fotbollslandslaget genomgår ett generationsskifte, vilket gör att kontinuiteten blir lidande - vi startar sällan eller aldrig med samma startelva två matcher i rad. Där har vi svaret.

TACK i alla fall, ni blågula vikingar, för er storslagna arbetsinsats!

En parentes: Jag har boxat Mavstorovic vänskapligt i magen, på en av Stockholms innerstads restauranger, i brist på något vettigt att säga. En halv sekund senare insåg jag att "ehum va, ehh jag ... eh" hade varit bättre än den där knytnäven. Nåja, även solen har sina fläckar. För övrigt har jag även åkt taxi med Majstorovic's pappa. Bara en sån sak.

Share/Save/Bookmark

Inga kommentarer: