torsdag 13 augusti 2009

Malmöcoach i kycklinggul kostym

Idag kan jag ha mött världens mest generösa och uppriktiga människa. Jag provade en svart rock från Pour i en skön butik på stan. Den satt som en smäck, och var dessutom nedsatt från ca. 2400 till 1700. När jag övervägt mitt beslut i tio sekunder och stod redo att betala mitt kap, frågade tjejen i kassan hur länge jag planerat att stanna i Göteborg. När jag berättade att vi förmodligen skulle röra oss hemåt redan i morgon (läs idag) sa hon: "Annars kan jag hänga undan den till i morgon, för då är det 50 procent på rea-priset." Jag häpnade. 99 av 100 hade i hennes kläder valt att tiga, småle inombords och tänka: "klirr i kassan, härligt!" Idag blir det med en blomma jag går tillbaka och hämtar mitt fynd. Heja, heja, heja Göteborg!

På väg till genomtrevliga restaurangen Caleo såg vi plötsligt självaste Roland Nilsson iklädd knallgul kostym, och säljandes GAIS-halsdukar. Det senare föga anmärkningsvärt, om det inte vore för att karln numera är coach för Malmö FF. Jag plockade fram mitt ofrivilliga alterego Tant Y, som med bestämda kliv stegade fram till Roland och utbrast: "Roland Nilsson, varför står du här i gul kostym?"



Rätt gissat - svensexa! Vi grattade, plåtade och gick vidare. Jag vet vad ni tänker, ni som känner mig: Min blogg borde hetat kandiskat.se.

Efter en trerätters avrundade Tant Y kvällen genom att snubbla på Avenyn (japp, foten vek sig under henne). Nä, inte på trottoaren - mitt på vägen, så bilarna fick sakta in, för att ge en ledbruten gamling en chans att kontrollera att lårbenshalsarna var intakta.

Håll i hatten - bilder kommer så fort vi kommer hem till Sthlm igen.

Share/Save/Bookmark

3 kommentarer:

Mikaela de Ville sa...

Men du måste vara försiktig! Först bli runtdragen av en vovve, sen ramla för egen maskin! :o)

Vilken tjej i butiken. Man undrar ju om det är på riktigt. Var är dolda kameran liksom...
Fler såna! Heja! Klart hon ska ha en blomma!

y_. sa...

Jag har en högst illojal och nyckfull högerfot, som bara viker sig när jag minst anar det :-( Inte bra, och så gör det ju ont också.

Ja, eller hur, en sån vänlighet och servicekänsla har jag aldrig mött i Sthlm.

Camilla sa...

underbar bild!! go rolle!