onsdag 13 januari 2010

Don't cry for me, Freddie

I natt drömde jag, helt otippat, om Fredrik Ljungberg, som, tillsammans med det forna svenska landslaget, kom hem till mig och min familj, fast som vanligt när det gäller drömmar var miljön allt annat än hemma - snarare hemma hos någon annan, helt främmande.

I vilket fall som helst försvann landslaget ganska fort, men inte Freddie, som istället kom och satte sig vid köksbordet med oss. Jag minns att pappa tyckte att han var artig. Det tyckte tydligen jag också, och precis som in real life tyckte jag också att han såg helt ok ut ;-) Vi började prata, och dagen gick. När vi skulle säga hej då såg jag tårarna rinna nerför hans kinder.

- Men Fredrik, så ja ...

Drömtydare, sicket drömyrke! Mohaha!


bild från aftonbladet.se

Share/Save/Bookmark

4 kommentarer:

Mikaela de Ville sa...

Hahahahahaha! Saknar ord!

y_. sa...

Det gjorde jag också. Vaknade GANSKA förvånad, kan jag säga :-)

Fisso sa...

Hahahaha!

Anonym sa...

fn vad du drömmer nuförtiden!