Mot Arvika i röd liten cab med valpen Freya i knät och solen i ryggen. Himlen är klarblå. Livet ler mot oss. Bekymmersfri ut i fingerspetsarna, om man bortser från trivialiteter som hur jag ska kunna dra borsten genom håret utan att den fastnar efter 4 timmar i en cab. Lovar att lägga upp en bild på min Soon-to-be Elisabeth Höglund-frippa.
So long!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar